Min dag har varit helt okej. Först var det skola, sedan lite bloggande, guitar hero, Tv, sedan TV och nu blir det matte. Om jag orkar. Jag har i och för sig endast två dagar på mig så det gäller väl att skynda på.

Nu måste jag dessutom vänta ända till söndag för att få se fortsättningen av Andra Avenyn... Jaja. Kanske blir det även en dikt sedan. Får se.

Ha det bra, MVH Hanna.

Jag skall få gå på Jonas Gardell !! Jag är så glad. Den 14 mars i Göteborg. Jag tycker om honom så otroligt mycket.

För så där en 5, 6 år sedan såg jag filmen En Komikers Uppväxt. Då var det inte själva handlingen som jag fastnade för.

Det enda jag egentligen kom ihåg efter att ha sett den var den hippa som Juha hade. Jag tyckte det lät så spännande, för jag hade knappt hört talas om en sån tidigare.

Det kan ha varit en månad senare som jag själv hade en hippa.

Men filmen den glömde jag.

En decemberkväll förra året såg jag på TV. Det var en film som hette En Komikers Uppväxt. Jag hade missat mer än halva filmen men tittade på den ändå, jag tror inte det fanns så mycket annat på TV just då.

Så fick jag se att det var David Boati som hade en av huvudrollerna, Juha Lindström som barn. Jag var redan då förälskad i honom efter att ha sett på TV-serien Bert där han spelar Lill-Erik.

Nu blev filmen plötsligt väldigt intressant.

Också kom hippan. Jag blev så där uppspelt som man blir när man vill säga en massa saker samtidigt, och måste få ut det så snabbt som möjligt.

Det är ju den.

Jag tyckte att filmen var jättebra, trots att jag bara såg halva, och framförallt så var den hemsk, men också lite rolig.

En vecka senare letade jag i våran bokhylla där böckerna står i bokstavsordning, och fann boken En Komikers Uppväxt av Jonas Gardell.

Dagen efter hade jag läst ut den.

Nu, två månader senare, är jag så jävla tacksam att jag råkade se denna film, läste denna bok och fastnade för den.

Jag fann den, läste den, föll för den och blev kär i den.

När, hur, varför ?

Vad har han som inte jag har ?

När träffades ni ?

När blev du förälskad ?

Hur sa han det ?

Hur blev det ?

Varför ?

Kan du svara eller ?

Varför just han.

Vad har han som inte jag har ?

När sa du det

Hur sa du det

Varför sa du det

Kan du svara mig ?

Varför han.

När, hur, varför ?

När ?

Hur i helvete...

Varför... Varför... Varför...

Älskar jag dig.

...vad man kan ta åt sig alltså.

Jag har väl aldrig brytt mig så mycket egentligen, men ibland så går det bara inte. Jag är väl inte ute efter att klaga, men lite tröttsamt är det faktiskt att jag ibland är som jag är.

Jag gräver liksom ner mig i sånt som kanske egentligen inte betyder något. Och trots att jag vet att det bara gör ondare så ber jag om ursäkt ändå, ber om ursäkt för något jag aldrig gjort.

Men jag vill ju inte heller klaga.

Annars så har jag varit i skolan, först var det engelska, sedan håltimma, efter det matematik och så lunch och så religion.

Och nu sitter jag alltså här. Troligtvis blir det mycket matte för mig idag, jag har prov på torsdag och känner mig en aning stressad. Och om jag är riktigt duktig så blir det kanske lite TV också.

Fast det blir det nog ändå.