"Jag är trött på att vara den jag är

Den jag har blivit

Känslokall

Ihålig

delad

Jag är så trött på att vara den jag är

den jag blev

den jag kanske alltid kommer att vara"

Den här dikten skrev jag för ca en månad sedan.

Den är lite skrämmande faktiskt.

Samtidigt som den beskriver mig ganska så precist, så flyger den i väg bortom allt som jag kan kalla jag.

För jag blev den jag blev.

Som om jag själv valt att vara den jag är, men kanske är det ändå så det är. Till slut.

Jag har hört att man faktiskt har ett val.

Men ändå blev jag den jag blev.

Och ibland räcker det, ibland inte.

Det hade varit skönt att få bli jag.

Men det kommer väl.

 

sofia

19 februari 2008 07:59

åh hanna! vilken fin dikt! jättefin blogg, ska följa din med :)

 

Hanna

19 februari 2008 14:33

Tack så mycket, vad snäll du är :)
vad kul att vi kan läsa varadnras bloggar :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ringjag kanske svararskriv till migoch hoppas på att det kommer rättförsök lite tilldet kan gåMina läppar har fastnat i varandra min röst är ännu för torrmin ord fortfarande tomma och händerna darrar väntanen enda lång väntanmina fötter förlamade ben...

Innan jag sluter mina ögonoch sakta fallernerundanbortVisa migjag ser inteviskajag hör inteTrycksnällaandasnejfallgå sönder ...

Hon Står där Livs levande Men ändå utan att förstå Hon finns inte Ett hål Bland andra hål Är vad hon är Hon har aldrig funnits Tittar ner Ser ingenting Ingenting mer än de svartaste Av stenar Av sten är hon gjord Av sten bygger hon sina känslor Falle...

Igår firade jag Henrik Berggrens födelsedag med tårta, silverstjärnor och Saturday Night Engine. Det var fint. Väldigt fint. Men jag trodde jag hade tid. Jag tog inte vara på den fina känslan.   Jag har bara mig själv att beskylla. ...

Jag är trött på allt. Nej. Det blir inte bättre av att gömma sig under täcket och tänka att jag aldrig kommer bli värd någon. Och det blir inte bättre av att dra på Broder Daniel på högsta volym. Lyssna till Henriks röst Full av lika mycket ånges...